Piratpartiets mötesplattform


< DöljPiratpartiets vårmöte 2017
Mötesklocka   
Stängt ämne
 
Ämnesverktyg Sök i det här ämnet Visningsalternativ

Motion B19: Ekonomipolitik: Avbetala statsskulden, skapande av pengar, räntefria bostadslån, samt transaktionsavgifter/skatt

Motion Piratpartiet – Skriven av Marcus Davidsson, nationalekonom.
På 1800-talet hade Sverige något som kallas guldmyntfot där varje krona var värd en viss mängd guld. Detta har vi dock övergivit. I Sverige idag har vi istället ett banksystem som på engelska kallas Fractional Reserve Bankning. Det innebär att Sveriges banker skapar pengar från luft som dom sedan lånar ut till folk. Dom är till och med så fräcka att dom tar en avgift för detta som kallas ränta. På engelska heter dessa pengar fiat money. Kapitaltäckning kravet för Sveriges banker är 12% (1) vilket är högre än minimikravet i Basel III. Anta till exempel att en bank har 1 miljard i eget kapital en sådan bank kan alltså skapa 8,3 miljarder (1 000 000 000 / 0.12 = 8 333 333 333) från luft. En advokat vid namn Henning Witte har ifrågasatt rimligheten i detta system och stämde därför SEB 2013 (2) men han förlorade i tingsrätten. Han överklagade både till hovrätten och till högsta domstolen men dom vägrade att ta upp fallet. Henning menar att enligt grundlagen så har bara riksbanken rätten att skapa pengar och bankernas pengar skapande kan därför liknas vid ett olagligt pyramidspel. Det är dock inte bara bankerna som skapar pengar från luft. Även Sveriges riksbanken gör detta genom kvantitativa lättnader (QE) som innebär att riksbanken skapar pengar från luft som dom sedan köper svenska statsobligationer för. Enligt riksbankens rapport för 2016 kvartal 3 så har dom hitintills tryckt 220 miljarder kronor (3) som dom har köpt statsobligationer för. Dessa statsobligationer köper riksbanken från till exempel banker, pensionsfonder eller rika personer. Riksbankens QE leder till att efterfrågan på statsobligationer ökar vilket betyder att tillgången på statsobligationer minskar. Detta leder till att priset ökar och att räntan på statsobligationerna minskar. När räntan på dessa statsobligationerna minskar så minskar också lånekostnaden för staten eftersom räntan på statsobligationen är den avkastningen en investerare får för att låna ut pengar till staten.
Bara för att bankerna eller riksbanken trycker pengar så skapar det inte per automatik inflation. Hur mycket inflation man får beror på vems som får pengarna och vad dom väljer att göra med pengarna. Om man antar att alla som köper en bostadsrätt eller hus i dag gör det genom att ta ett banklån så kan man säga att 100% – kapitaltäckningskravet = 100% - 12% = 88% av folk köper bostaden med pengar som bankerna har skapat från luft. Ändå har en sådan pengar tryckning inte resulterat i någon inflation. Det är dock på sin plats här att kritisera sättet vi mäter inflation idag. Konsumentprisindex (KPI) tar i och för sig hänsyn till bostadspriserna men det är uppenbart att bostadspriserna skulle behöva ges mer vikt i beräkningarna. På 20 år har Sveriges bostadspriser ökat med 750% (4). Jag tvivlar på att inflationen ens har varit en tiondel av det. Det är något som inte stämmer här. Skulle riksbanken trycka 220 miljarder och ge dom till Sveriges 10 miljoner invånare direkt och alla skulle spara dom pengarna och inte öka konsumtionen så skulle vi sannolikt inte få någon inflation eller tillväxt i ekonomin. Om riksbanken skulle trycka 220 miljarder och ge dom till Sveriges 10 miljoner invånare direkt och alla skulle öka konsumtionen så skulle vi få hyperinflation. Vi skulle också förstöra den svenska kronan eftersom ingen skulle vilja köpa eller äga en valuta som inte har något värde.
Riksbanken har ett inflations mål på 2% per år som dom gärna vill uppnå. Skälet till varför riksbanken vill ha en låg och konstant inflation är på grund av att när folk märker att värdet på deras pengar minskar på grund av inflationen så börjar dom konsumera istället för att spara vilket ökar den ekonomiska tillväxten i ekonomin. Om riksbanken ökar bankernas likviditet genom QE i en ekonomi med höga bankräntor så sänker bankerna räntan vilket kommer leda till att bankerna kommer lånar ut mer pengar vilket ökar penningmängden, inflationen och tillväxten i ekonomin. Om riksbanken ökar bankernas likviditet genom QE i ekonomi där bankräntorna redan är låga så kommer bankerna inte sänka räntorna ytterligare på grund av att dom tycker att dom kommer tjäna för lite pengar då. Detta betyder att det inte spelar någon roll hur mycket riksbanken ökar likviditeten för bankerna om bankräntorna redan är låga för bankerna kommer inte låna ut mer pengar vilket inte ökar penningmängden, inflationen och tillväxten i ekonomin. Keynesianska ekonomer kallar en sådan situation för en likviditets fälla (på engelska liquidity trap). Detta är också förklaringen till varför vi inte ser någon inflation även om riksbanken har tryckt 220 miljarder kronor som dom har köpt statsobligationer för. Japan har experimenterat med QE sedan 2001 och har under hela perioden haft en låg bankränta och där kan man inte se att QE har haft någon effekt på BNP tillväxten. När räntan redan är låg så skapar tyvärr QE bara mer problem än var det löser. QE uppmuntrar till spekulation när investerare tvingas att ta risk när tillgången på statsobligationer minskar. Detta skapar bubblor på fastighets och aktie-marknaderna. Detta betyder att vinnarna på QE utöver bankerna är rika människor som äger sitt boende eller som spekulerar på aktiemarknaden. QE är socialism för dom rika och brutal kapitalism för dom fattiga. Det enda positive med QE är att den verkliga statsskulden minskar. I dagsläget (februari 2017) är Sveriges statsskuld runt 30% av BNP [2] och riksbanken äger 40% av statsobligationerna (5) vilket betyder att den verkliga statsskulden är 0,3 * (1 - 0,4) = 18% av BNP. Det finns ingen poäng med att ha en sådan låg statsskuld om staten inte har ett behov av att låna pengar. Om Sverige inte har en statsskuld så kan inte rika människor inte tjäna pengar riskfritt genom att köpa en svensk statsobligation. Det finns inga argument för varför rika människor ska tillåtas kunna tjäna pengar riskfritt medan fattiga tvingas att ta risk för att få avkastning. Bankräntan är också inte symmetrisk. En vanlig medborgare får inte ränta på sina sparade pengar på banken men måste betala ränta för att låna pengar. 2016 tjänade bankerna 115 miljarder på bostadslån (6) och 2012 tjänade dom runt 7 miljarder på dolda kortavgifter (7). Dessa pengar skulle göra mer nytta i statskassan där kom till exempel kunde finansiera en negative inkomstskatt.




p { margin-bottom: 0.1in; direction: ltr; line-height: 120%; text-align: left; }a:link { color: rgb(5, 99, 193); }
Referenser



(1) Nya kapitalkrav på svenska banker
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-...venska-banker/



(2) Wallenbergs SEB rättsfall när privatbankernas ”fuskpengar” ifrågasätts http://nyadagbladet.se/ekonomi/walle...r-ifragasatts/



(3) Statsupplåning Prognos och analys 2016:3
https://www.riksgalden.se/PageFiles/...ing-2016-3.pdf

(4) Bopriserna har stigit med 750 procent
http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/bo...ed-750-procent



(5) Riksgälden, statsskulden procent av BNP per år
https://www.riksgalden.se/sv/omriksg...rik-i-diagram/



(6) Så många miljarder tjänar bankerna på dina bolån
https://www.svd.se/sa-manga-miljarde...-pa-dina-bolan



(7) Bankerna tjänar miljarder på dold kortavgift
http://www.dn.se/ekonomi/bankerna-tj...ld-kortavgift/


Motionerat av:
Användarnamn på mötet:marcus davidsson

Så funkar det!

Här finns lite information om hur det fungerar och vid sidan av och nedanför presenteras motionen och alla ursprungliga yrkanden, tilläggsyrkanden och motyrkanden som lagts på den.

Ursprungligt yrkande

Detta är de yrkanden som skickats in tillsammans med motionen. Exempel: Yrkande A -- Alla mötesdeltagare ska bjudas på något att äta..

Tilläggsyrkande

Detta är yrkanden som under mötets gång läggs som tillägg till motionen, utöver dess ursprungliga yrkande. Denna typ av yrkanden kan, om de bifalls, genomföras samtidigt som andra bifallna yrkanden. Exempel: Yrkande B -- Att alla mötesdeltagare ska även bjudas på något att dricka. Exempel Yrkande C -- Att alla mötesdeltagare ska erbjudas val mellan Pepsi och Coca-Cola.

Motyrkande

Detta är yrkanden som under mötets gång läggs för att ändra på ett ursprungligt yrkande eller tilläggsyrkande. Det går också att lägga motyrkande på ett annat motyrkande. Denna typ av yrkanden, kan om de bifalls, ersätta det yrkade de lagts emot. En antingen/eller situation. Man röstar om motyrkanden separat och yrkandet och motyrkandet ställs mot varandra, och "vinnaren" går vidare. Exempel: Yrkande D (mot yrkande A) -- Att mötespresidiet ska samla in en mat- och dryck-avgift för det som äts och dricks av alla mötesdeltagare under möten som motsvarar den verkliga kostnaden.

Motivering till yrkanden

Den som lägger ett yrkande kan välja att motivera detta. För att se motiveringen för ett yrkande klickar du på den blå informationsknappen under yrkandet. Endast yrkanden som har motiverats kommer att ha en sådan knapp.

Dra tillbaka yrkande

Du kan dra tillbaka ett yrkande som du själv har lagt klicka på den lilla knappen 'Dra tillbaka yrkande', som syns under ditt yrkande. När du dragit tillbaka ditt yrkande kommer det att fällas ihop, och tydligt visa att det är tillbakadraget.

Lyfta yrkande

Ett tillbakadraget yrkande tas inte upp i omröstningarna, därför finns möjligheten att lyfta ett tillbakadraget yrkande för den som skulle vilja rösta om ett yrkande som dragits tillbaka. För att lyfta ett yrkande måste du först klicka på det, så det fälls ut och du kan läsa själva yrkandetexten. Under den texten finns en knapp för att lyfta yrkandet. Genom att klicka på den knappen lyfter du yrkandet, samtidigt som du tar över ägandet av yrkandet. Dvs yrkandet kommer hädanefter att presenteras som lagt av dig, och du kommer också vara den som kan dra tillbaka eller jämka yrkandet.

Jämka dig

Om du tycker att någon annan lagt ett bättre yrkande än ditt eget och du vill stödja det yrkandet istället kan du jämka dig med det. Du kan jämka dig med yrkanden som ligger inom samma gruppering som ditt yrkande, och en knapp som säger 'Jämka dig med' kommer att synas vid varje sådant yrkande. När du klickar på den knappen kommer ditt eget yrkande att dras tillbaka och en notering visas om att det jämkats, samt vilket yrkande det jämkats med. Har du lagt flera yrkanden inom samma gruppering kommer du att tillfrågas vilket av dem du vill jämka bort.

Huvudinlägg

I denna ruta har du möjlighet att visa ditt huvudinlägg. Detta är det debattinlägg som du vill lyfta upp extra mycket i denna motions/propositions diskusison. Du kan själv byta och skriva ett nytt huvudinlägg, men glöm inte att dina nuvarande gillande i så fall försvinner.

Gilla/ogilla yrkanden

Du kan gilla och ogilla yrkanden, det innebär att ditt användarnamn kommer att synas i en lista som visas när man vilar med pekaren ovanpå en ikon ovanför yrkandet. Du kan även sluta gilla och sluta ogilla ett yrkande. Vad du kan göra syns i form av olika ikoner och texter, du kan bara sluta gilla om du tidigare gillat ett yrkande tex. Du kan även när du gillar eller ogillar, motivera dig om du vill. Om du inte vill motivera dig, klicka på avbryt så registeras ditt gillande eller ogillande utan motivering.

Gilla inlägg i diskussionen

Du kan visa att du gillar ett diskussionsinlägg genom att klicka på knappen längst till höger i raden av knappar längst ner i inlägget. När du klickar på den får du upp en ruta som ber dig bekräfta att du vill gilla inlägget. Efter att du tryckt ok kommer ditt namn att dyka upp i en ruta längst ner i inlägget, tillsammans med namnet på alla andra som också gillar samma inlägg. Är du den första som gillar inlägget skapas rutan då. Observera att det bara går att gilla inlägg skrivna av andra än dig själv.

Hur vi röstar

Röstningen görs i flera omgångar för att vaska fram de alternativ som flest möjliga kan känna sig nöjda med och så att man kan sålla fram vilket av flera likartade förslag som har mest stöd. I tidsplanen är planerat 3-4 röstningsomgångar under mötets sista två veckor.


Yrkanden

Av: marcus davidsson Yrkande B19-Y01 (Motionens ursprungliga yrkande) 0 personer gillar    0 personer ogillar

att piratpartiet driver frågan att statsskulden betalas av.


Av: marcus davidsson Yrkande B19-Y02 (Motionens ursprungliga yrkande) 0 personer gillar    0 personer ogillar

att piratpartiet driver frågan att räntan avskaffas.


Av: marcus davidsson Yrkande B19-Y03 (Motionens ursprungliga yrkande) 0 personer gillar    0 personer ogillar

att piratpartiet driver frågan att bankerna förbjuds att skapa pengar. Bara riksbanken ska kunna skapa pengar.


Av: marcus davidsson Yrkande B19-Y04 (Motionens ursprungliga yrkande) 0 personer gillar    0 personer ogillar

att piratpartiet driver frågan att riksbanken ska erbjuda Sveriges medborgare räntefria bostadslån.


Av: marcus davidsson Yrkande B19-Y05 (Motionens ursprungliga yrkande) 0 personer gillar    0 personer ogillar

att piratpartiet driver frågan att bankerna och kortföretagen förbjuds att tjäna pengar på kort eller andra typer av finansiella transaktioner som mobilbetalningar.


Av: marcus davidsson Yrkande B19-Y06 (Motionens ursprungliga yrkande) 0 personer gillar    0 personer ogillar

att piratpartiet driver frågan att staten inför en finansiell transaktionsskatt (på korttransaktioner, aktieköp, mobilbetalningar, pengar förflyttningar etc.)


Huvudinlägg

Nedan visas de huvudlinlägg som är gjorda på motionen. Varje mötesdeltagare får göra ett (1) huvudinlägg per motion/proposition. De sorteras efter hur många gånger varje inlägg har blivit gillat av andra mötesdeltagare. Du kan själv byta och skriva ett nytt huvudinlägg, men glöm inte att dina nuvarande gillande i så fall försvinner.
Skapa huvudinlägg
Stängt ämne
Ämnesverktyg Sök i det här ämnet
Sök i det här ämnet:

Avancerad sökning
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av




Powered by vBulletin® Version 3.8.5
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
vBulletin Skin developed by: vBStyles.com